En suggestiv prosalyrisk berättelse om förhållandet mellan mor och dotter i två led. Texten närmar sig en existentiellt laddad nollpunkt, ”den enkla prick” som kan beteckna avslut, död, men också paus och mellanled i ett liv. Berättelsen rör sig i flera dramatiska tempi, snabbt framhastande, sakligt berättande, poetiskt gestaltande och stillsamt avklingande.